Utställningen Designhistorier på Röhsska museet i Göteborg innehåller allt från vardagsföremål till designklassiker. Föremålen har kategoriserats utifrån sex teman: Begär, innovation, kreativitet, effektivitet, förändring och tillhörighet. GIL representerar under temat förändring med två föremål från kampanjen CP-fria zoner.
I utställningen Designhistorier på Röhsska museet i Göteborg utforskas frågor om kreativitet, innovation, konsumtion och identitet. Efter att våningsplan ett varit stängt i flera år var en efterlängtad premiär för den nya fasta utställningen den 9 november 2024.
När GIL besökte museet fick vi en rundtur med utställningsproducenten Jessica Sjögerén. Genom de olika föremålen fick hon oss att fundera på: Vad är det som gör oss så fascinerade av nya trender? Kan design både uppmuntra konsumtion och hejda den? Hur kan design få oss att spara tid, energi och utrymme?
Men utställningen visar också att design kan vara ett viktigt verktyg för att uttrycka idéer eller utmana samhällsnormer. Det är därför som GIL:s arbete för personer med funktionsnedsättningar representeras i utställningen med två föremål, från gerillakampanjen CP-fria zoner.
En poster och GIL:s schablon från kampanjen CP-fria zoner finns bland andra designföremål på Röhsska museet.
Anders Westgerd och Jessica Sjögerén
Designföremål från Designhistorier
Stort och nyrenoverat på Röhsska
Just nu har funktionsfrågan extra stort utrymme, Kulturlabbet Göteborg har tagit plats i det nybyggda pop-up-utrymmet, som fungerar utmärkt som galleri. Kulturlabbet är en konstnärlig daglig verksamhet för bild-, scen- och ordkonstnärer med intellektuella funktionsnedsättningar och de bidrar med ett maximalistisk uttryck under perioden 9 november till 12 januari.
Anders på Kulturlabbets maximalistiska utställningsdel.
I museibutiken kan du så länge lagret räcker köpa boken Designhistorier i vilken Anders Westgerd breder ut sig på flera sidor och pratar om orsak och verkan av våra awarness-kampanjer. Tillsammans med Astrid Linder, som är professor i trafiksäkerhet och upphovsmakaren av den första kvinnliga krockdockan, så pratar han om processen runt att få människor att tänka om och hur man kan använda design för att förmedla kunskap och också provocera.
I boken Designhistorier kan man läsa en fördjupning om flera föremål på utställningen, bland annat om GIL:s förändringsarbete.