På GIL började vi engagera oss i otillgängliga uteserveringar för ca 10 år sedan. Under åren har vi skickat in måååånga anmälningar till Göteborgs stad. Nu äntligen börjar staden engagera sig i framkomlighet och tillgänglighet! I media klagar krögare över nya hårdare regler, men sanningen är att det är samma regler som gällt väldigt länge – bara det att ingen brytt sig om dem!
Fredagen den 21 april 2023 gick vi en runda på stan med representanter från Stadsmiljöförvaltningen och tidningen Göteborgs-Posten, som skrivit om tillgänglighet till uteserveringar flertalet gånger under våren 2023. Den här dagen var kanske Göteborgs varmaste hittills och trots att klockan bara var 13 så var uteserveringarna fulla med folk! Öl och bubbel fyllde borden och soltörstande gäster lapade överallt de kom åt!
Vi hade med oss en liten surpris till reportern Caroline från Göteborgs-Posten, och visst blev hon lite överraskad när vi bad henne göra reportaget i rullstol! Men hur ska man kunna göra situationen rättvisa om man inte har alla perspektiv?
Caroline tyckte att det var krångligt med gatsten, gatupratare mitt i gångbanan och förstod att även de uteserveringar som vid en första anblick ser tillgängliga ut kan innebära större hinder än man som gående föreställer sig.
“När GP:s reporter får testa en rullstol […] blir världen snabbt en annan. En tröskel i anslutning till en ramp blir ett styrkeprov att ta sig över, kullerstenen gör en solig promenad till ett elände och utställda skyltar på trottoaren kräver konstfulla manövrar för att ta sig förbi. Och då är det med ett par helt friska armar – för någon som inte har full rörlighet eller styrka i armar och händer kan en två centimeter hög tröskel innebära att man helt enkelt inte kommer in.”
En sammanställning av de artiklar, insändare och ledare som publicerats våren 2023 gällande att Göteborgs Stad börjat ställa krav på att man faktiskt följer kraven på tillgänglighet:
Läktaren utanför café Gerd får inte stå kvar. Den egentliga anledningen är att bänken sträcker sig ut över gångstråket, extra mycket när personer sitter på bänken, eftersom deras ben då hamnar där personer ska gå. Ändå hamnar rullstolsburna i kläm i kommentarsfält och sociala medier.
Återigen är det läktaren utanför café Gerd som skapar rubriker. Den har aldrig varit ett problem enligt författaren, som yrkar på att bänken ska stå kvar. Tillgänglighet ja gärna, men inte in absurdum. Dock var det inte tillgänglighet utan framkomlighet, som är den främsta orsaken till att bänken får kritik från handläggarna på Stadsmiljöförvaltningen.
Runt 40 krögare och restaurangägare har skrivit på en protestlista mot kommunens “nya” regler för uteserveringar. I själva verket är det samma regler som funnits väldigt länge, bara det att man nu samlat dem på ett ställe och börjat kräva att man åtminstone följer direktiven om framkomlighet och tillgänglighet.
Håkan Boström tar ton för krögarna och menar att personer med funktionsnedsättning ofta kan ta del av uteserveringens härligheter genom “vanlig medhjälpsamhet och hjälp”, vilket får tolkas som att bäras / lyftas. Men många vill slippa det. De vill ha självständighet och slippa rädslan att ramla pga dålig balans eller svaga muskler.
Funktionsnedsatta svartmålas för att de vill ha sina rättigheter, menar Anders Westgerd. Kraven om tillgänglighet kommer ifrån plan- och bygglagen och har sett likadana ut länge – det är bara det att Göteborgs stad först nu ser till att de efterlevs.
Det har hänt massor i vårt samhälle men fortfarande är det ”lagom för handikappade” som gäller. Så länge Apoteket, Systembolaget och det stora köpcentret är tillgängligt är det bra nog i mångas ögon. Äntligen börjar Göteborgs stad ta frågan på allvar, men tillgänglighet är provocerande och till och med bisarrt enligt kritikerna.
Handläggare från stadsmiljöförvaltningen träffar Anders Westgerd från GIL och tillsammans går de en runda på stan och kikar på uteserveringar. Stadsmilöförvaltningen förespråkar uteserveringar direkt på marken. På Avenyn träffar man en suppleant i Avenyföreningen, som säger att det inte går, det lutar för mycket.
Stadsmiljöförvaltningen genom Sverker Andersson förespråkar uteservering direkt på marken av många anledningar. Ingen nivåskillnad = inget behov av ramp, råttorna får inga gömställen under trallen och underhåll på gatan kan utföras utan rivning.
En bit upp på Avenyn stötte vi av en händelse på Lars Sandheden från Avenyföreningen. Han menade på att uppbyggnader krävs på grund av gatans lutning, men ännu en bit upp finns en av Sverker Anderssons favoritförändringar på paradgatan: En stor och trevlig uteservering, direkt på mark, där det tidigare fanns en så kallad uppbyggd uteservering. Kan det vara så att våra hjärnor är tränade för att söka bekvämlighet och stabilitet, och att göra något annat, än det man gjort länge, kan det kännas obehagligt och ovant? Men kanske behöver en och annan krögare våga tänka annorlunda och prova nya saker, som kan leda till positiva förändringar både för personer med funktionsnedsättningar och för dem själva. Att alla kommer in betyder ju i praktiken att alla kan köpa och handla.
Det har varit flera artiklar, insändare och fria ord om uteserveringar som publicerats under våren, bland annat har man skrivit om att ett fyrtiotal krögare skrivit på en protestlista. Det förekommer stundtals medhåll från medmänniskor, men utbrett är en framställan att vi med funktionsnedsättning är orsaken till att platser som folk uttryckligen anser definierar staden plötsligt måste bort. Kraven om tillgänglighet kommer ifrån plan- och bygglagen och har sett likadana ut länge – det är bara det att Göteborgs stad först nu ser till att de efterlevs. Många krögare har haft samtal med handläggare regelbundet under flera år, och har då upplysts om att de har sina serveringar på nåder, och att de kommer att behöva anpassa sig efter rådande lagstiftning.
Om krögarnas protestlista säger Anders Westgerd från GIL så här till Göteborgs-Posten:
– Det här är lagar som funnits länge, som de måste förhålla sig till precis som de förhåller sig till alkohollagstiftningen. Det är det som krävs för att man ska få driva krog, säger han.
Den 15 maj ska Anders Westgerd från GIL vara med på Stadsbyggnadsförvaltningens möte för krögare. Då hoppas man att i alla fall de 40 som skrivit på protestlistan ska dyka upp. Förhoppningsvis kan lite fördomar debunkas då, till exempel den om att personer med funktionsnedsättningar inte ens VILL gå på krogen.
– Förra året när vi inventerade uteserveringar i Linnéområdet träffade vi en krögare som ödmjukt erkände att han aldrig ens tänkt tanken på att någon med rullstol också skulle kunna vara en kund, säger Anders Westgerd.
Att kunna ta sig fram, in, ut, upp och ner överallt är en självklarhet för alla. Men inte för den som sitter i rullstol. Som ett led i att förbättra tillgängligheten arbetar GIL med projektet ”Alla ska fram”. Bakgrunden till GIL:s projekt var den nationella handlingsplan för handikappspolitiken som antogs av politikerna redan år 2000. I den sades det att enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet skulle vara eliminerade vid utgången av år 2010. Målet missade man, ännu är enkelt avhjälpta hinder något man som rullstolsburen stöter på ideligen. Ambitionen om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas talar ingen längre om, men vi arbetar envist på för ökad tillgänglighet i Göteborg och för att få media att uppmärksamma problematiken att personer utesluts ur gemenskap och delaktighet.
Alla ska fram har haft lite olika uppdrag och mål över åren.