FAQ betyder “Frequently asked questions” och är helt enkelt vanliga frågor och svaren på dem! Våra frågor är indelade i olika kategorier. Om du har en fråga som du inte hittar svar på så finns det flera saker du kan göra.
Ring eller maila oss! Leta upp namn och nummer till den av oss du söker. Det går också bra att kontakta växeln och fråga dig fram. Ring 031-63 64 80.
Läs på! Om du redan är med i GIL så kan du logga in i Primass och läsa antingen Assistenthandboken eller Arbetsledarhandboken, där i står mycket värt att veta.
Här hittar du svar på vanliga frågor om personlig assistans. Vad är det, hur får man assistans och hur väljer man anordnare? Vad är egentligen omkostnader och schablonersättning?
Personlig assistans är insats inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som ger dig möjlighet att leva ett liv som andras, även om du har funktionsnedsättningar. Den personliga assistansen innebär att du får hjälp av en eller flera personliga assistenter att göra sådant du inte klarar själv. Assistenten ska hjälpa dig med det du inte själv klarar av på det sätt som du själv anser är lämpligt. Betrakta gärna assistansen som en slags försäkring. Om du blir sjuk eller är med om en olycka, så kan du fortsätta ett självbestämt liv bortom institutioner där du gör och jobbar med sådant du kan och vill.
Personlig assistans infördes i Sverige den 1 januari 1994 och regleras av Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) där personlig assistans är en av nio LSS-insatser.
Innan du får rätt till assistans görs en bedömning av ditt behov. Utredningen görs av Försäkringskassan eller kommunen, lite beroende på hur mycket assistans du anses vara berättigad till.
Man börjar med att titta på de grundläggande behoven, som är att andas, personlig hygien, äta och dricka, klä av och på sig, kommunicera med andra, stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.
Om du får beviljat personlig assistans för de grundläggande behoven, så kan du också få personlig assistans för dina övriga behov. Övriga behov definierar du själv, det kanske är att dammsuga, gå till stallet, delta i bostadsrättsföreningens styrelse eller hämta barnen på förskolan.
Du får ett beslut från Försäkringskassan eller kommunen, som anger hur många timmar assistans du blivit beviljad. Det är inte säkert att du alls får insatsen du sökt, det är heller inte säkert att du får så många timmar som du själv anser att du är i behov av.
När du har fått ditt beslut så är det dags att välja anordnare. Kontakta den anordnare som fångar ditt intresse. Fundera på vad som är viktigt för dig. Är det viktigt att bestämma mycket själv? Vill du att någon annan bestämmer det mesta? Är det viktigt att kunna välja personal själv? Vill du rekrytera assistenterna själv? Vill du att någon på kontoret rekryterar dina assistenter? Är det viktigt för dig att du kan se hur assistansersättningen används genom en tydlig ekonomisk redovisning? Är det viktigt för dig att anordnaren inte har något vinstintresse? Att ägarförhållandena är svenska? Att det finns ett kollektivavtal för assistenterna? Att det finns en vikariepool? Gör dina val utifrån dina premisser.
Omkostnader är sådana kostnader som uppstår för att man har personlig assistans.
Omkostnadsmedel är pengarna som man betalar omkostnaderna med.
Vanliga omkostnader är kostnader för kaffe, toalettpapper och handtvål som de personliga assistenterna använder när de är på jobbet.
Andra omkostnader är kostnader för porto, skrivare och kuvert som behövs för att sköta det administrativa runt assistansen.
En annan vanlig typ av omkostnader är biljetter av olika slag. Om den assistansberättigade går på bio och behöver sin personliga assistent med sig under besöket, så behöver också assistenten lösa en biljett. Den assistansberättigade betalar för sin egen biljett. Om den assistansberättigade ska hälsa på bekanta i Stockholm så behövs kanske tågbiljetter och rum på hotell under vistelsen. Den assistansberättigade betalar för sitt resande och sitt boende med sina egna pengar, medan assistenternas kostnader betalas med omkostnadsmedel.
Det ska inte kosta mer för den assistansberättigade att leva och uppleva än vad det gör för icke funktionsnedsatta.
För varje timma som man haft personlig assistans utbetalas assistansersättning från kommunen eller Försäkringskassan. Assistansersättningen är ett schablonbelopp, alltså inte ett individuellt uträknat belopp, utan en slags mall, samma för alla. Hur stor summa som ska betalas ut beslutar regeringen.
2024 är assistansersättningen 332,60 kronor per timma.
Om det föreligger särskilda skäl kan man söka högre assistansersättning. Då kan man få beviljat ett timbelopp som är upp till 12 procent mer än schablonbeloppet, alltså upp till 372,52 kr för år 2024. Särskilda skäl kan exempelvis vara att man har en stor del av sin assistans på obekväm arbetstid, vilket ger högre lönekostnader på grund av OB-tillägget. Ett annat skäl kan vara att man behöver personliga assistenter med en särskild utbildning och därmed förväntas få mer betalt.
Assistansersättningen täcker kostnader för den personliga assistansen. Assistansersättningen delas ofta upp i tre delar:
GIL:s organisationsnummer är 716444-6762.
Här hittar du svar på vanliga frågor om sådant som rör löner, tidrapporter, intyg och kvitton.
Löneutbetalningen sker normalt den 25:e varje månad. Om detta datum infaller på en lördag, söndag eller helgdag betalas lönen istället ut under den arbetsdag som infaller närmast före.
Så här ligger löneutbetalningarna under 2024
Torsdag 25 januari, fredag 23 februari, måndag 25 mars, torsdag 25 april, fredag 24 maj, tisdag 25 juni, torsdag 25 juli, fredag 23 augusti, onsdag 25 september, fredag 25 oktober, måndag 25 november och måndag 23 december.
När du är ny i GIL, eller byter lönekonto, så behöver du anmäla detta till både GIL och Nordea. Du behöver också skriva in ditt kontonummer i din profil i Primass. Detta gäller varje gång du byter lönekonto, oavsett bank! Annars blir det tokigt, dyrt och krångligt. För dig.
Använd länken https://salaryservice.Nordea.Se/kvw/static/welcome.Om arbetsgivarnummer efterfrågas så ska du ange 633394.
När du är ny i GIL, eller byter lönekonto, så behöver du anmäla ditt kontonummer till både GIL och Nordea. Detta gäller varje gång du byter lönekonto, oavsett om du har Nordea, Handelsbanken, Ikano, Swedbank eller annan bank! Annars kommer inte lönen in på ditt konto utan måste istället lösas in via en utbetalningsavi. Dyrare och krångligare för dig!
Använd länken https://salaryservice.Nordea.Se/kvw/static/welcome för att anmäla kontonumret. Om arbetsgivarnummer efterfrågas så ska du ange 633394.
Du behöver registrera ditt kontonummer i Primass! Under 2023 införde bankerna en ny bankstandard som innebär att GIL behöver ditt kontonummer. Vi kommer inte åt det kontonummer som du har angett för löneutbetalning hos Nordea, därför behöver du lägga in ditt kontonummer i din profil i Primass.
Lönespecifikationer laddas upp under din profil i Primass runt lunchtid, tre vardagar innan lönen betalas ut!
Senast den femte december behöver vi friskvårdskvitton gällande innevarande år. Kvittona ska vara signerade av din arbetsledare innan de landar på kontoret.
Senast den trettioförsta januari behöver vi kvitton gällande föregående års assistansomkostnader. Sen är det kört!
Den första i månaden ska samtliga tidrapporter vara klarmarkerade och signerade av alla assistenter.
Den tredje i månaden ska samtliga tidrapporter vara attesterade av arbetsledaren.
Vänd dig till någon av våra löneadministratörer om du behöver ett arbetsgivarintyg för A-kassan. Tjänstgöringsintyg kan efterfrågas av banken, förskolan eller om du ska börja studera. Försäkringskassan behöver ibland uppgifter om din årsinkomst för att bestämma din sjukpenning (SGI), eller ersättning vid VAB eller föräldraledighet.
Här hittar du svar på vanliga frågor om sådant som rör utbildningar.
Under utbildningen så får du fika, eller fika och lunch, beroende på hur lång utbildningen är. Det framgår alltid på din kallelse vilken mat som gäller på det aktuella utbildningstillfället. Vi erbjuder alltid vegetarisk / vegansk mat samt alternativ vid allergier, gör en notering om dina behov i din anmälan. Vill du hellre ta med något eget att äta så är du välkommen att använda våra mikrovågsugnar.
Du måste avboka din plats om du blir sjuk eller får förhinder av något slag. Utebliven närvaro utan att du meddelat oss innan resulterar i att vi fakturerar den assistansberättigades omkostnadskonto 1 000 SEK. Avboka genom att mejla kontor@gil.se eller ring 031-63 64 80.
Ja du måste anmäla dig till våra utbildningar. Anmäl dig i Primass eller ring 031 – 63 64 80. Vi kan inte ta emot några anmälningar via vår telefonsvarare.
Du som är anställd får betalt under utbildningen! Du får också fika och lunch, olika beroende av hur lång utbildningen är, se vad som gäller under respektive utbildning!
Här hittar du vanliga frågor om våra aktioner, samarbeten, initiativ och kampanjer.
CP används av allmänheten för att beskriva något som är irriterande eller fungerar dåligt. Min dator är helt CP! Det är förstås en felanvändning, en dator kan inte ha CP, en person med CP-skada är inte automatiskt irriterande och människor med funktionsnedsättningar fungerar!
Generellt vet folk att det inte är helt reko att slänga sig med CP som epitet på illafungerande datorer and what not. Vi använder ordet just därför. Människor känner sig lite ”påkomna” när vi använder ordet. Vi upplever att folk också blir generade när vi använder CP.Vi upplever att jargongen fungerar rätt bra just för uppmärksamhetsfrågor, vi har också använt t ex retard, mongo och störd. Och det är uppmärksamhet vi eftersträvar. Uppmärksamhet för att i förlängningen göra skillnad, där målet är: att påvisa att det inte är så stor skillnad på folk och folk, deras ambitioner och förväntningar på livet.Rullstols-öl eller MS-fria zoner hade inte haft samma effekt. Det behövs den där nerven av att folk i allmänhet felanvänder ordet, så tänker vi.
GIL har över åren vunnit en rad olika priser och fått flera utnämningar för det socialpolitiska arbete som vi gör. Här är ett urval:
Här hittar du vanliga frågor om projektet, innehållet i boken och hur du beställer ett eget ex.
Boendeprojektet är en bok om ungdomar som vill bo själva, med personlig assistans. Det är också en bok om deras föräldrar. Om engagerade föräldrar som vill skapa individanpassade bostäder för sina flygfärdiga ungar som många gånger har både flerfunktions-nedsättningar och kommunikationssvårigheter.
Föräldrarna i boken vill skapa ett boende med högre grad av självbestämmande än det som erbjuds deras ungdomar i dagens gruppbostäder. Boken har vuxit fram som ett resultat av Boendeprojektet. Det är ett treårigt projekt för att skapa flexibla boendeformer med gemenskap för personer med personlig assistans enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Vi vill att boken ska skildra, inspirera, stötta, råda och dela med sig av goda idéer samt bra exempel på särskilt anpassade bostäder enligt LSS. Här kan du läsa om boendekooperativ och andra typer av bogemenskaper. Boken Boendeprojektet handlar om allt från hur man kan planera lägenheter och gemensamma ytor till juridiska och ekonomiska frågor. Boken vänder sig till alla som vill skapa denna typ av bostäder, men riktar sig främst till dig som är förälder eftersom det oftast är du som måste vara drivande.
Bakom boken står GIL, med stöd från Arvsfonden.
Boken tar upp idéer och exempel på hållbart boende i gemenskap för personer med personlig assistans, såsom boendekooperativ och andra typer av bogemenskaper. Genom boken vill GIL belysa många ungdomars önskan att bo i någon typ av gemenskap men ändå behålla sin personliga assistans.
Boken handlar om boende med självbestämmande och innehåller fakta om särskilt anpassade bostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I boken skildras bland annat hur Boendekooperativet Duetten växte fram och byggdes upp i Mölnlycke.
Kapitel 1: Ditt eget förarbete Separationsprocessen barn-förälder. Arbete i studiecirkel med praktiska och etiska frågor.
Kapitel 2: HusetBostadsutformning, individuella behov och byggregler vid särskilda behov. Storlek på hus och eventuell gemensam lokal.
Kapitel 3: Kom igång!Ansöka om bostad enligt LSS, hur arbetar man tillsammans med kommunen, kommunens skyldigheter och att skriva en projektbeskrivning.
Kapitel 4: ByggVälja byggfirma, bostadsanpassning och hjälpmedel.
Kapitel 5: Ägande och driftKooperativa principer. Ägande och drift genom ekonomiskförening, kooperativ hyresrättsförening, bostadsrättsförening och aktiebolag. Konstruktion av samarbetsavtal.
Kapitel 6: FöreningsarbeteStyrelseansvar. Föräldrars/gode mäns roll i styrelsen och delaktighet för den assistansberättigade.
Kapitel 7: JuridikFN-konventionen, SOL, LSS, betydelsen av ”goda levnadsvillkor” och socialstyrelsens roll. Även juridisk diskussion om gemenskapslokal och daglig verksamhet relaterat till planlösningar.
Kapitel 8: EkonomiHyra eller köpa? Att göra budget.
Kapitel 9: Personlig assistansHur ansöker man om personlig Assistans. Rekrytering och introduktion av assistent.
Beställ boken via receptionen kontor@gil.se. Vi skickar ut boken för specialpriset 0 kr (max 3 ex)!
Privatperson• ange namn• postadress• antal böcker du vill beställa
Företag eller organisation• ange företagsnamn• eventuellt referensnummer/beställar-ID• leveransadress• antal böcker