Vi träffade KFO – här får du veta vad vi fick veta

Tisdagen den 26 september 2017 hade GIL två representanter från KFO på besök. KFO hade först ett möte med personalen på GIL-kontoret, sedan ett möte med några engagerade arbetsledare i GIL. Denna sammanställning sammanfattar båda mötena.
En skylt med texten besöksparkering.

KFO

KFO är en arbetsgivarorganisation som startade 1945. KFO förhandlar bland annat om kollektivavtal med fackförbundet Kommunal, som är GIL:s personliga assistenters kollektivavtal.

Björn Jideus har arbetat på KFO sedan 2011. Han är idag ansvarig för kollektivavtalet mellan KFO och Kommunal. Björn har tidigare varit verksamhetsledare på STIL samt varit med och startat upp JAG:s verksamhet i Norge och Finland.

Carina Ekblad har arbetat på KFO sedan april 2017 med arbetsrätt och intressepolitik. Carina är utbildad personalvetare, har i sin ungdom varit aktiv i DHR UNG och har tidigare bland annat arbetat med frågor som berör föräldraskap när man lever med en funktionsnedsättning och assistans. Carina har tidigare arbetat på STIL och AiAi.

Kollektivavtalet

Ett kollektivavtal är en överenskommelse; ett givande och tagande mellan arbetsgivarorganisationen (som företräder GIL) och fackförbundet (som företräder de personliga assistenterna).

Kollektivavtalet finns att ladda ner på GIL:s hemsida inom kort.

Lönehöjningarna enligt det nya kollektivavtalet

Märket är en nivå av lönehöjningen som fastställs av industriavtalets parter. Det beslutades i vintras att märket skulle vara 6,5 % under tre år.

Den nya lönen ska gälla från den 1 september 2017. Höjningarna av OB och jour samt beredskap höjs den 1 januari 2018.

Schablonersättningen i förhållande till lönehöjning är problematisk

För varje använd assistanstimma får GIL idag 291 kronor från Försäkringskassan, det är denna summa som kallas schablonersättningen. Det är beslutat att schablonen ska höjas med 1,5 % för 2018, vilket kommer ge en ersättning på 295,40 kronor. Höjningen blir alltså 4,40 kronor. Samtidigt är det i och med kollektivavtalet beslutat att den genomsnittliga lönehöjningen 2018 är 3,11 kronor. Den nya lönen plus lönebikostnader så som sociala avgifter och försäkringar kostar 4,70 kronor att betala ut. Schablonersättningen täcker alltså inte lönehöjningen, vilket innebär att tuffare tider väntar!

Andra förändringar i det nya kollektivavtalet

Skyldighet att färdigställa tidrapporten

En av förändringarna i kollektivavtalet är att man lagt till en punkt om tidrapporten. Så här lyder det så kallade momentet:

2 Allmänna förhållningsregler
Mom 1 a ) Skyldighet att färdigställa tidrapport / tidsredovisning
I arbetstagarens arbetsskyldighet ingår att, utan dröjsmål, medverka till att tidrapport/tidsredovisning färdigställs när arbetsgivaren påkallar

Assistenter har därmed skyldighet att göra klart sin tidrapport. Om tidrapporten inte är klar så kan det ses som att arbetet inte är klart. Formuleringen öppnar upp för frågeställningen: Om man inte har tidrapporterat har man då rätt till lön?

På GIL ska tidrapporten vara godkänd och klar senast klockan 23.59 den 1:e i månaden. Några dagar senare skapar personalen på GIL:s kontor en räkning, som skickas till Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar räkningen för utförd assistans. För att en räkning ska anses godkänd, så måste alla tidrapporter bifogas räkningen. Om det saknas en tidrapport så kommer inte Försäkringskassan att betala ut någon del av beloppet på räkningen.

Det är lätt att tänka att en sen tidrapport inte är hela världen. Men oavsett om GIL får betalt från Försäkringskassan eller inte, så måste GIL betala ut lön till assistenterna. Det är lätt att förstå att det är ohållbart, att det saknas pengar in samtidigt som stora pengar ska betalas ut. Bara tio sena tidrapporter kan göra att GIL går 3,5 miljoner kronor back den månaden.

Längre uppsägningstid vid arbetsbrist:
En av kollektivavtalets förändringar är att uppsägningstiden vid arbetsbrist förlängts från 14 dagar till en månad för den som varit anställd i minst ett år. GIL har bättre villkor än så, GIL tillämpar en månads uppsägningstid för den som varit anställd i minst 3 månader.

Arbetsbrist kan uppstå exempelvis om den assistansberättigade får ett sämre assistansbeslut, hamnar på sjukhus eller avlider.

Meddela förändringar i god tid

I § 4 moment 1 framgår att ett nytt arbetstidsschema bör meddelas senast två veckor i förväg. Man ville från Kommunal ta bort bör och ersätta med ska, men KFO gick inte med på det, då det är mycket värt med flexibilitet. Däremot kompletterades momentet med en skrivelse om att schemaändringar ska meddelas till assistenterna i god tid dock senast två veckor innan det träder i kraft. Vid särskilda omständigheter kan schemaändringen ske med kortare tid än 2 veckor.

Kom överens i förväg

I och med det nya kollektivavtalet ska det finnas en överenskommelse före det aktuella arbetspasset som visar att assistenten åtagit sig arbetspasset frivilligt.

Det är arbetsgivaren som måste bevisa att assistenten tog ett pass frivilligt. Man måste inte upprätta en så kallad frivilliglista, det räcker att det framgår i exempelvis SMS att assistenten tar passet frivilligt.

En assistent kan beordras arbeta om nöden kräver. Då utgår en annan ersättning än normalt.

Vad är att vänta i framtidens kollektivavtal?

En av de stora saker som kommunal driver är att fler och fler ska få månadslön. Månadslön gör att man som anställd vet på förhand vilken lön man kommer att få.  Kommunal har också synpunkt på timlön utifrån semesterlönetillägget, som är 12 %. Detta tillägg är för att täcka upp för de 25 semesterdagar som man har rätt till. Men enligt kollektivavtalet så har man då man fyllt 40 år rätt till 31 dagar semester och vid 50 år 32 dagar semester, men det får man i dagsläget ingen kompensation för. Kommunal anser att det är orätt att man har rätt att ta ut semester i 31 dagar när man har inte råd att ta det.

Det finns röster för och röster mot månadslön. Somliga assistansbolag har redan månadslön för de personliga assistenterna. Historiskt fick man in en timersättning och betalade ut en timlön. Kanske är det ett primitivt sätt att betala lön på? Christina Swanberg på GIL sitter med i en förhandlingsdelegation, hon är en av nio från olika organsationer, som bland annat utreder frågan. KFO råder arbetsledare i GIL att börja budgetera för höjda semesterlönetillägg på sikt.

Gula löv på ett träd.

Branschkommittén

Man har skapat branschorganisationen KFO Personlig assistans, som är till för anordnare av idéburen personlig assistans. Denna branschkommitté för anordnare har till syfte att se till att branschen (för)blir stabil och hållbar och ska driva assistansbranschens frågor utifrån intentionen i LSS. Motsvarande för assistansberättigade heter IfA.

Branschkommittén består av tio anordnare som är medlemmar i KFO. Deras uppdrag är att tillföra kollektivet information och att engagera sig och arbeta intressepolitiskt. Anders är med från GIL:s sida.

Branschkommittén har etiska riktlinjer, man vill påvisa att det går att driva assistans på ett hederligt vis med god kvalitet och med den assistansberättigade i fokus. Etiska reglerna syftar till att kunna utesluta medlemmar som inte följer den vägen. Det kan man stolt bära med sig: Vi är anslutna till eller anställda av en anordnare som har sådana etiska regler i arbetsgivarorganisationen!

Assistansen har alltid varit ifrågasatt, alltsedan reformen infördes 1994. KFO önskar arbetsro, som kan göra assistansen bättre istället för att bara försvara den hela tiden. Man har för avsikt att arbeta proaktivt, att inte invänta ett förslag från riksdagen eller myndigheterna utan själva arbeta fram förslag.

Prioriterat område: Ersättningsnivån

Ett av branschkommitténs prioriterade områden är att arbeta fram ett förslag för hur ersättningnivån / schablonbeloppet ska se ut. Hur får vi en långsiktigt rättvis assistansersättning, som samtidigt är effektivt ur skattebetalarens perspektiv? Problemet eller styrkan är att bland företrädarna i kommittén är man inte riktigt överens om den bästa metoden. Det är bra, att lösningen ställs på sin spets!

Prioriterat område: Huvudmannaskapet

Den pågående LSS-utredningen har bland annat i uppdrag att utreda om det bara bör finnas en huvudman för utbetalning av assistansersättning. Idag finns det två alternativa huvudmän: kommunen och Försäkringskassan, beroende på hur stort behov av personlig assistans man har. KFO har uppfattningen att Försäkringskassan skulle vara den mest rättssäkra huvudmannen. Det är knappt möjligt idag att få ett likvärdigt beslut från Försäkringskassan, hur ska då kommunerna, som är ännu fler, kunna säkra läget? Man tänker sig också att det blir svårare att välja sin assistansanordnare fritt då kommunen kräver upphandling. Det är lätt att känna en oro att man inom kommunen kommer att ställa assistansen mot andra kostnader. Och kommer vi få en förtutbestämd schablonersättning eller kan kommunerna, som idag, tillämpa en annan, lägre ersättningsnivå?

KFO spekulerar, men har uppfattningen att man i den pågående LSS-utredningen tänker sig att kommunen ska vara huvudman. KFO uppmanar oss var och en att engagera oss i frågan och påtalar rädslor och risker men också fördelar!

Ett barn, härligt leende, sträcker ut en hand.

Övrig information från KFO

Försäkringskassans nya IT-system ger nya möjligheter och omöjligheter

Tidigare har man på Försäkringskassan haft fotokopior av allt men inte haft själva informationen i dokumenten digitalt. Idag kan Försäkringskassans nya IT-system göra många saker. En stor förändring är att man kan ta emot exempelvis tidrapporter digitalt. Inte alla blanketter är digitala, de har dock en målsättning att få in fler blanketter digitalt. Tyvärr råder viss oreda; blanketter och rapporter kommer på avigvägar och man kan på KFO se att man också drar en del förhastade eller felaktiga slutsatser av information man nu kan stapla och räkna på.

Är Försäkringskassans nya kontroll dålig?

Tidigare fick man som assistansanordnare ersättningen för utförd assistans, schablonbeloppet, utbetalt på förhand. Numer får man pengarna efter utförd assistans. Förändringen skedde hösten 2016. Det är egentligen rimligt med efterskottsbetalning. Men det blir problem när man på Försäkringskassan inte hinner med att betala ut i tid. Det förefaller som att man inte har koll på sitt system och ofta saknas framförhållning. Plötsligt begär Försäkringskassan att få in dokument och fullmakter, som i och för sig alltid behövts, men som de tidigare inte efterfrågat. Konsekvensen idag, om dokument saknas, är att utbetalningar stoppas. Samtidigt som Försäkringskassan kräver GIL på 100 % korrekthet så fallerar man själv.

Hur tar de till sig dialogen?

Tyvärr når inte KFO så stora framgångar i dialogen med myndigheterna. KFO genomförde en enkätundersökning tillsammans med Vårdföretagarnas medlemmar där man ville stämma av: Hur har det gått med utbetalningen i efterskott? Fast 70 % av 280 anordnare tycker att det är svårigheter med efterkottsbetalningen, så tar inte Försäkringskassan till sig av det.

Hur har det kunnat bli så här med fuskdebatten?

Det har gått så långt med fuskdebatten att man knappt vågar säga att man jobbar med personlig assistans. Hur hamnade vi här? Hur kan Försäkringskassan och regeringen mena att 20 % av assistansersättningen går till fusk?!

STIL gjorde en undersökning förra våren, man upptäckte då att man i rapporten regeringen hänvisade till använde sig av expertmetoden. Expertmetoden är av flera skäl inte lämplig vid denna typ av skattningar.  En fundamental regel är att när man gör bedömningen så ska man inte ha någon anknytning till det man pratar om, men samtidigt ska man vara väldigt kunnig. Men i utredningen valde man ut ett fåtal personer som skulle skatta hur troligt de trodde det var med fusk. Några jobbade med fusk och bedrägeri på Försäkringskassan. Det är fel personer att ha i en expertmetod. Det är inte konstigt att någon som jobbar med fusk och bedrägeri tycker att det är vanligt förekommande. Dessa siffror använder sig sedan Åsa Regnér av.

Man har inom funktionsrörelsen gjort motutredningar, men de har redan fått svaren de ville ha: att det fuskas. Exempelvis har Bengt Westerberg skrivit utredningar/rapporter om assistanssituationen som visar på raka motsatsen till fusk. Tyvärr får dock resultatet av hans utredningar inte så stort utrymme i det offentliga samtalet, i och med att Bengts rapporter bygger på en efterfrågan från främst KFO och Vårdföretagarna, och inte av politiken eller myndigheterna.

STIL:s rapport har som analys att man velat svartmåla assistansen, för att kunna skära i den. Det är inte lika obehagligt för samhället att se när gråtande föräldrar skriker över att deras barn lider, att vi inte kan gå på toaletten osv, när man samtidigt uppfattat att det förekommer så mycket fusk.

Varför är anhörigassistans under luppen?

LSS-utredningen har även som uppgift att tittat på huruvida assistans som utförs av närstående till den assistansberättigade påverkar assistansen negativt. Vilket man gjort i varje utredning som handlat om personlig assistans sedan assistansen infördes.

Varför? Anhöriga är alltid inblandade när det är en enskild som fuskar, de anhöriga medverkar, är medskyldiga. Hur ska man göra med anhöriga, ska man ta bort anställningsmöjligheten med anhöriga? I Norge kan man som anhörig bara vara någon slags jourassistent.

Många gånger är anhöriga oumbärliga för den assistansberättigade, det är de anhöriga som ställer upp när ingen annan gör det, som avstår från sitt eget arbete och fritid för att täcka obemannade pass. Utan anhörigassistans ställs mycket på spel.

Anhörigassistans ligger också på branschkommitténs bord att arbeta med.

Relaterade poster

Vi träffade KFO

Event

Det kan gälla dig! Den 26 september fick vi besök av representanter från KFO till GIL:s kontor. De gav en beskrivning av läget, siade om framtiden och svarade på våra frågor. Tillsammans fick vi en hel del svar om dagsläget för den personliga assistansen, på en högre nivå.

Läs mer